En stor andel av Norvidas kött kommer från djur som betat på långliggande betesmarker. Många som hör det drar en lättnadens suck och nöjer sig med att konstatera det. Men tittar man närmare finns skillnader även inom produktionssystemet gräsuppfött. Det är – som allt annat när det gäller hållbarhet – en komplex fråga. Därför vill vi gärna passa på att förklara det hela lite mer noga.
Huruvida det är hållbart eller inte att producera köttdjur på bete avgörs av flera saker. Var det sker har förstås betydelse. En del av jordens gräsmarker har funnits sen mycket lång tid tillbaka, till exempel de kanadensiska prärierna eller de stora naturliga gräsmarkerna i Brasiliens Pantanal. Här har idisslare länge varit en del av ekosystemet, där växter och djur utvecklats i samklang1. Dessa system skiljer sig mycket åt från när man håller djur på mark som tidigare varit skog.
Hur betet utformas och skötseln av markerna är också viktigt där välskötta beten kan nära fler djur. Är betet för intensivt kan marken ta skada och vilda arter påverkas. Ett system med välskötta beten där djuren har mycket mark att röra sig på kan däremot ge positiva effekter. Marker med hög produktivitet kan må bra av viss del bete, som kan stimulera tillväxt hos gräset1,2,3,4. Vissa studier visar att växtligheten blir mer enformig när gräsmarker inte betas, och i flera system, exempelvis i Sydamerika, kan betande djur bidra till att bevara den biologiska mångfalden5.
Gräsmarker har ofta stor kolinlagringspotential tack vare sina stora rotsystem6,7, där mycket kol kan lagras efter att det genom fotosyntesen plockats ur koldioxid i atmosfären av gräsets gröna delar. I vissa gräsbaserade system förekommer det till och med att mer kol binds upp än vad som släpps ut av de betande djuren.
Produktionen av djur där bidrar alltså inte till en total ökning i utsläpp, utan kan till och med ha en klimatnedkylande effekt. Detta gäller framför allt på välskötta marker där djuren har mycket utrymme. Vissa gräsmarker som lämnas obearbetade kan faktiskt lagra mer kol än om man planterat träd där, just tack vare gräsens stora rotsystem4,6,7,8. Kolet som lagras i gräsmarker är dessutom säkrare för bränder jämfört med kol som träd lagrar upp i löv och grenar7. Det gör att gräsmarkerna kan vara bättre på att lagra kol långsiktigt. En annan fördel med gräset är att det kan lagra större mängd koldioxid när mängden i atmosfären ökar, något som träd inte kan göra.
I Nederländerna pågår en studie av metangasutsläpp från betande kor. Där har man sett indikationer på att dessa släpper ut mindre metan. än djur som föds upp på andra sätt. När korna betar sprider de också gödsel på markerna3,4,8. Det ger cirkulering av näring och ökad biologisk mångfald i och med fröerna som sprids.
I system där djuren betar finns inget eller bara ett mycket litet behov av odlat foder, som sojabönor7. Istället för att ta odlingsbar mark i anspråk för att odla djurfoder, kan man använda den för produktion av mat som människor kan och vill äta.
Att hålla betesdjur skapar alltså möjlighet att bevara gräsmarker, och är samtidigt ett ekonomiskt hållbart sätt för bönderna att producera mat.
För att uppnå hållbara system på lång sikt krävs just åtgärder som också ger ekonomiska och sociala fördelar för lokala samhällen9, och där ser man stor potential i naturbetesköttet som alltså dessutom kan ge biologiska fördelar, så länge det görs på rätt sätt.
På Norvida har vi fokus på gräsuppfött kött. Nedan ser du en förteckning över de olika system som våra djur kommer ifrån:
| Beskrivning | |
|---|---|
| Kanada – Heritage Angus | Djuren går ute hela livet och äter gräs. På vintern finns inget gräs att beta, då fodras djuren med ensilage. De sista 4 månaderna slutgöds djuren för att öka köttets kvalitet. Fodret utgörs då av spannmål, biprodukter och ensilage. |
| Australien – Aberdeen Black, Köttkultur | Likt i Kanada går djuren ute hela livet. I Australien finns det gräs att beta i princip året runt, men stödfodring med ensilage kan behövas under torrperioder. Slutgödning sker de sista 4 månaderna på foder av spannmål, biprodukter och majs. |
| Irland – John’s, Stockmans, Köttkultur | På Irland finns mycket bra förutsättningar för gräs att växa. Djuren går ute och betar ca 8 månader om året, och får huvudsakligen ensilage under övriga delar av året. Kött av varumärket John’s och Stockman kommer från djur av både kött- och mjölkras. Eftersom mjölkkor har ett högre näringsbehov får de tillskott av kraftfoder utöver sitt bete. |
| Brasilien – Naturkött | Djuren går ute året runt, och betar gräs större delen av sina liv. Under vinterns torrperiod växer gräset sämre och det behövs annat foder för att köttkvaliteten ska bli god och för att djuren ska må bra. Under dessa perioder får djuren ensilage, biprodukter och spannmål. Biprodukterna kommer till exempel från produktion av bomull, etanol, socker och spannmål. |
Källor
1. Baggio, R., Overbeck, G. E., Durigan, G., Pillar, V. D. To graze or not to graze: a ore question for conservation and sustainable use of grassy ecosystems in Brazil. Perspectives in Ecology and Conservation. 19 (3), 256-266. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2530064421000535
2. Pastres (2021) Info sheet 1: the benefits of a systems approach.
Tillgänglig: https://pastres.files.wordpress.com/2021/09/infosheet-1-systems-approach.pdf
3. Birthe K Paul et al 2021. Sustainable livestock development in low- and middle- income countries: shedding light on evidence-based solutions. Environmental Research Letters. 16 (011001) DOI 10.1088/1748-9326/abc278. Tillgänglig: https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/abc278/meta
4. Garnett, T. et al. Grazed and confused? Ruminating on cattle, grazing systems, methane, nitrous oxide, the soil carbon sequestration question – and what it all means for greenhouse gas emissions. Oxford: FCRN. Tillgänglig: https://library.wur.nl/WebQuery/wurpubs/fulltext/427016
5. Ferreira, P. M. A. et al. (2020).Long-term ecological research in southern Brazil grasslands: Effects of grazing exclusion and deferred grazing on plant and arthropodcommunities. PLOS ONE 15(1): e0227706. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0227706
6. Pastres (2021) Info sheet 2: Ten flaws in mainstream assessments of livestock and climate change. Tillgänglig: https://pastres.files.wordpress.com/2021/09/infosheet-2-flaws-in-assessments.pdf
7. Houzer, E. and Scoones, I. (2021) Are Livestock Always Bad for the Planet? Rethinking the Protein Transition and Climate Change Debate. Brighton: PASTRES. doi: 0.19088/STEPS.2021.003. Tillgänglig: https://opendocs.ids.ac.uk/opendocs/bitstream/handle/20.500.12413/16839/Climate-livestock_full_report_%28EN%29_web.pdf?sequence=5&isAllowed=y
8. Manzano , P. & White , S. R. (2021). Considering Natural Baselines When Calculating Livestock Impacts Point to a Negligible Role of Grass-Fed Livestock Systems in Climate Change. International Grassland Congress & XI International Rangeland Congress, Nairobi, Kenya, 25/10/2021 – 29/10/2021 pp. 774-779 . Tillgänglig: https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/340266/Livestock.pdf?sequence=1&isAllowed=y
9. Overbeck , G. E. et al. (2015).Conservation in Brazil needs to include non‐forest ecosystems. Diversity and Distributions. 21 (12) 1455-1460. Tillgänglig: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/ddi.12380