Klimateffekter, och hur man mäter dem

För att få en uppfattning om en verksamhets klimateffekter är det viktigt att kunna mäta utsläpp. Ett välanvänt mätverktyg är LCA, det vill säga livscykelanalys. Analysen omfattar samtliga utsläpp som en produkt orsakar under hela, eller bestämda delar av, dess livstid. Genom att använda LCA har man till exempel kunnat visa på olika köttslags klimatbelastning. Kyckling presterar oftast bäst, därefter fläsk, medan nöt har störst klimateffekter. Det beror till stor del på att kyckling och grisar kräver mindre resurser. Oftast växer de snabbt och behöver därför mindre foder, och de behöver inte särskilt mycket mark. Kor lever längre, vilket innebär att de förbrukar mer resurser. De kräver också större markytor. Något som är komplext att få med i sammanhanget är dock att kyckling och gris äter spannmålsbaserat foder. Deras föda växer alltså på jordbruksmark som annars hade kunnat användas till odling av mat för människor. Kor kan istället leva på gräs, som vi människor inte kan nyttja för föda.

Även om LCA-verktyget är välanvänt finns det en hel del utmaningar med det. I debatten om djurproduktion pratar man ofta om produkterna – kött och mjölk. Men faktum är att produktion av animaliska livsmedel kan se ut på vitt skilda sätt. Tänk dig till exempel intensiv produktion i form av en mjölkgård där korna går inomhus större delen av sina liv. Eller intensiv uppfödning av köttdjur som står inhägnade och får ett noggrant sammansatt foder som ofta till stor del består av spannmål. Jämför det med betande djur som drivs i ett extensivt system där de går ute på öppna gräsmarker under hela eller nästan hela sina liv. Det är uppenbart att det finns stora skillnader mellan dessa system. Olika produktionssystem har också olika för- och nackdelar. För att kunna sätta in effektiva klimatåtgärder är det därför viktigt att se till hela systemet och inte bara produkten.

De flesta LCA-mätningar av utsläpp i djurproduktion som finns tillgängliga idag bygger på data från intensiva system i västvärldsländer^1,2,3. Med tanke på de stora skillnader som finns blir det uppenbart missvisande om man använder samma data för att räkna på utsläpp från de extensiva naturbetessystemen. Det här är ett av problemen i hur man mäter utsläpp från köttproduktion. Vill man dessutom dra det ett steg till och jämföra köttproduktion med till exempel transportsektorn blir det ännu mer komplicerat. I mätningar på transportmedel är LCA-studierna ofta avgränsade på ett helt annat sätt än analyserna av köttproduktion². Vid beräkningar på utsläpp från köttproduktion räknar man oftast in både direkta och indirekta utsläpp, från hela djurets liv. För transporter är det istället vanligt att analyserna bara omfattar den klimatpåverkan de fossila bränslena har när de används, det vill säga de direkta utsläppen.

En ytterligare utmaning med LCA är att bestämma vilken enhet som ska användas för att bedöma hållbarheten. Många studier har fokus på växthusgasutsläpp och landanvändning, medan det bara finns ett fåtal som väger in till exempel biologisk mångfald och kolinlagring i marken^2,3.

    En annan aspekt är vad man ska bedöma hållbarheten och klimateffekterna emot. Vid jämförelse av olika livsmedel mäter man ofta till exempel utsläpp mot mängden protein. Men för att få fram en rättvisande bild av hur väl våra näringsbehov täcks av livsmedlet i fråga, bör man också väga in proteinets kvalitet. För god hälsa måste människan nämligen få i sig en fullständig aminosyraprofil. Något som är svårt att uppnå med de flesta vegetabiliska livsmedel.

    När det kommer till växthusgaserna introduceras vi för ytterligare ett problem. För att kunna utvärdera utsläppen från de olika växthusgaserna krävs att man använder en standardenhet. Idag används främst koldioxidekvivalenter och GWP100 (global warming potential) som bygger på gasens uppvärmningspotential över 100 år². Det betyder att effekten av metan – den växthusgas som oftast diskuteras i samband med utvärdering av köttproduktion – överskattas. Modellen tar inte hänsyn till att metanet finns kvar i atmosfären bara under en kort tid, jämfört med andra växthusgaser^2,4. Läs mer om metanet i avsnittet ”Metanets påverkan på klimatet” https://norvida.se/metanets-paverkan-pa-klimatet/. Arbetet med att ta fram rättvisande mått pågår ständigt. Ett av de nya förslagen på enhet för uppvärmning är GWP*, som bättre tar hänsyn till olika gasers uppehållstid i atmosfären.

    När det gäller naturbeteskött så finns det fördelar som inte framgår av en LCA. Naturbeteskött kan till exempel skydda landskap, ge förbättrad biologisk mångfald, bidra till kolinlagring, ge högvärdig näring och utgöra levebröd och ekonomisk säkerhet för många bönder ².

    Trots sina brister har LCA-studier haft stor påverkan på hur hållbarhetsproblem i livsmedelsindustrin uppfattas. För att kunna jobba mer effektivt med hållbarhet behövs mer forskning och utveckling på området. Enligt vår mening måste man alltså börja skilja mellan de olika produktionssystemen som finns för djuruppfödning för att få fram mer rättvisande data och ge en bättre bild av vilka effekter produktionen och konsumtionen av olika slags livsmedel har när man summerar och bedömer hållbarheten.

Källor

1. Scoones, I (2022). Livestock, methane and climate change: The politics of global assessments. WIREs Cimate Change. Early View e790. doi: https://doi.org/10.1002/wcc.790

2. Houzer, E. and Scoones, I. (2021) Are Livestock Always Bad for the Planet? Rethinking the Protein Transition and Climate Change Debate. Brighton: PASTRES. doi: 0.19088/STEPS.2021.003

3. Paul B. K. et al (2021). Sustainable livestock development in low- and middle-income countries: shedding light on evidence-based solutions. Environmental Research Letters. 16, 011001. doi: 10.1088/1748-9326/abc278

4. Ritchie, H. (2020). The carbon footprint of foods: are differences explained by the impacts of methane. Our World in Data. Tillgänglig: The carbon footprint of foods: are differences explained by the impacts of methane? – Our World in Data [2023-01-02].