Idisslares utsläpp av metangas är ett omdiskuterat ämne i klimatdebatten, där köttindustrin ofta lyfts fram som den stora boven. Det är utan tvekan så att köttproduktion och metangasutsläpp hänger ihop. Men frågan är inte så enkel som den kan verka.
Metan är en av de tre främst förekommande växthusgaserna, tillsammans med koldioxid och kväveoxid1,2.
Koldioxid bildas och ökar i atmosfären framförallt genom förbränning av fossila bränslen, som sker både i samband med transport och vid produktion av olika produkter1,2.
Kväveoxiden är bland annat kopplad till utsläpp från jordbruk som uppstår vid till exempel gödsling, till förbränning av fossila bränslen och avfall, och behandling av avloppsvatten1,2.
Metan bildas vid nedbrytning av organiska ämnen, till exempel i magen på kor när de bryter ner föda1,2,3. En nyare källa till metanutsläpp är fracking, som är en metod för utvinning av det fossila bränslet naturgas. Man har sett indikationer på att fracking är en stor orsak till de senaste årens ökade metangasutsläpp4. Det finns också naturliga källor till utsläpp av metan, som inte är mänskligt orsakade. Till exempel kommer ungefär en tredjedel av alla metanutsläpp från våtmarker5,6,7.
Av världens växthusgasutsläpp utgör koldioxid omkring 70–75 procent, metan 16–20 procent och kväveoxid ungefär 6–7 procent1,2,8,9. Lite beroende på hur man räknar, och vilka aspekter som vägs in, kan man se att jordbruket står för upp till 18 procent av dessa utsläpp. Det kan jämföras mot utsläpp från förbränning för energi, som utgör upp till 75 procent av utsläppen.
De metanutsläpp som orsakas av människan kommer främst från jordbruk (40 procent), fossila bränslen (35 procent) och avfall (20 procent). Inom jordbruket är faktiskt risproduktion en relativt stor utsläppskälla10,11,12,13,14,15, med en andel på omkring 12 procent av metanutsläppen.
En annan aspekt är att kretsloppen för de olika växthusgaserna skiljer sig åt. Metan och koldioxid ingår båda i naturliga kretslopp mellan människor, djur och växter, i det som kallas den korta kolcykeln 1,16.
I detta kretslopp fångar växter upp koldioxid från atmosfären och lagrar den som kolhydrater. Djur, exempelvis idisslare, äter sedan växterna. En del av kolhydraterna omvandlas då till metan, som frisätts till atmosfären när idisslarna rapar och andas. Efter omkring 12 år i atmosfären har metanet brutits ner till koldioxid igen. Cykeln kan börja om på nytt.
Metan bryts alltså ständigt ner, och försvinner från atmosfären kontinuerligt. Om antalet idisslare hålls på en jämn nivå uppnås balans mellan mängden metan som släpps ut och mängden som bryts ner16. Det bidrar då inte till någon ökning av koldioxid i atmosfären, eftersom metanet bildas och återförs helt och hållet inom den naturliga korta kolcykeln, som har funnits sedan livets uppkomst.
Koldioxid som kommer från förbränning av fossila bränslen är däremot inte en del av den korta cykelns balanserade kretslopp. Dessa bränslen produceras genom att man hämtar upp råvara som lagrats djupt i jordens inre. När de förbränns tillförs ”nya” växthusgaser till atmosfären16.
Det finns alltså viktiga skillnader mellan metan och koldioxid, som ofta kommer i skymundan när köttindustrin framhålls som en stor orsak till den globala uppvärmningen.
Och det finns fler aspekter.
Metan är en starkare växthusgas än koldioxid1,12,17. Den värmer alltså mer under tiden den är i atmosfären. Men gasernas värmande effekt skiljer sig åt. Metanets effekt ökar i samma takt som utsläppen ökar, medan koldioxidens värmande effekt accelererar när utsläppen ökar16.
Metan bryts ner snabbt. Den är alltså en kortlivad gas i atmosfären, och är inte heller på det sättet jämförbar med koldioxid, som blir kvar i hundratals år1,3.
Flera expertgrupper ser det som att minskade metanutsläpp kommer att vara en mycket viktig klimatåtgärd de närmaste årtiondena3,10,16,17. Men det stora fokuset på köttproduktionen och dess metanutsläpp har kritiserats, delvis på grund av att koldioxidutsläppen från fossila bränslen kommer i skymundan. Minskade metanutsläpp ger bara en engångseffekt, som minskar uppvärmningen ur ett kort perspektiv16. För att få effekt på lång sikt måste koldioxidutsläppen minskas markant10,11. Vill vi nå klimatmålen måste nettoutsläppen av koldioxid ner till noll. Därför måste man jobba med minskning av alla växthusgaser från olika utsläppskällor, samtidigt.
Den omfattande forskning på metan och idisslare som pågår, visar att det finns flera åtgärder som kan få god effekt12. Till exempel fodertillsatser, avel för mer hälsosamma djur, foderoptimering och gödselhantering. Ett exempel är algbaserade fodertillskott, som visat sig kunna minska metangasutsläpp mycket. Vi har tidigare skrivit om kosttillskott för minskade metanutsläpp i en nyhet, den hittar du här.
Som du ser är det tydligt för oss på Norvida att det är viktigt att se hela bilden, för att sätta in de klimatåtgärder som ger bäst samverkan och därmed störst effekt. Vi undersöker därför både åtgärder som minskar utsläppen av metangas, och åtgärder som minskar koldioxidutsläppen. För att nå effekt på både lång och kort sikt, behövs nämligen ett helhetsgrepp.
Källor
1. Wageningen University & Research (2021). Fact check: just how harmful is methane? Tillgänglig: https://www.wur.nl/en/Research-Results/Research-Institutes/livestock-research/show-wlr/Fact-check-just-how-harmful-is-methane.htm [2023-05-17]
2. Center for Climate and Energy Solutions. Global emisssions. Tillgänglig: https://www.c2es.org/content/international-emissions/ [2023-05-17].
3. United Nations Environment Programme and Climate and Clean Air Coalition (2021). Global Methane Assessment: Benefits and Costs of Mitigating Methane Emissions. Nairobi: United Nations Environment Programme. Tillgänglig: https://www.ccacoalition.org/sites/default/files/resources/2021_Global-Methane_Assessment_full_0.pdf
4. Stephen Leahy (2019). Fracking boom tied to methane spike in Earth’s atmosphere. National Geographic. Tillgänglig:https://www.nationalgeographic.com/environment/article/fracking-boom-tied-to-methane-spike-in-earths-atmosphere [2023-05-16]
5. NASA (2022). Methane emissions from wetlands. Tillgänglig: https://svs.gsfc.nasa.gov/5054 [2023-01-27].
6. P. Runwal, Berkeley Lab (2020). Global Methane Emissions Soaring, But How Much Was Due to Wetlands? Tillgänglig: https://newscenter.lbl.gov/2020/08/13/global-methane-emissions-soaring-but-how-much-was-due-to-wetlands/
7. USGS (2021). Understanding and Predicting Wetland Methane Emissions. Tillgänglig: https://www.usgs.gov/news/understanding-and-predicting-wetland-methane-emissions [2023-05-17].
8. Ritchie, H., Roser, M. & Rosado, P. (2020). CO₂ and Greenhouse Gas Emissions. OurWorldInData.org. Tillgänglig: https://ourworldindata.org/greenhouse-gas-emissions#by-gas-how-much-does-each-contribute-to-total-greenhouse-gas-emissions
9. NRDC (2019). Greenhouse Effect 101. Tillgänglig: https://www.nrdc.org/stories/greenhouse-effect-101#whatis [2023-05-17].
10. CCAC Secretariat (2022). New IPCC Report Bolsters Evidence that Methane Reductions are Key to Preventing Climate Catastrophe. Tillgänglig: https://www.ccacoalition.org/en/news/new-ipcc-report-bolsters-evidence-methane-reductions-are-key-preventing-climate-catastrophe [2023-05-17].
11. Allen, M. (2015). Short-Lived
Promise? The Science and Policy of Cumulative and Short-Lived Climate Pollutants. Oxford: Oxford Martin School. Tillgänglig: https://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/downloads/briefings/Short_Lived_Promise.pdf
12. UN environment programme (2021). Methane emissions are driving climate change. Here’s how to reduce them. Tillgänglig: https://www.unep.org/news-and-stories/story/methane-emissions-are-driving-climate-change-heres-how-reduce-them [2023-05-17].
13. CCAC Secretariat (2022). New IPCC Report Bolsters Evidence that Methane Reductions are Key to Preventing Climate Catastrophe. Tillgänglig: https://www.ccacoalition.org/en/news/new-ipcc-report-bolsters-evidence-methane-reductions-are-key-preventing-climate-catastrophe [2023-05-17].
14. Climate and Clean Air Coalition (2021). Benefits and costs of mitigating methane emissions. Tillgänglig: https://www.ccacoalition.org/en/content/benefits-and-costs-mitigating-methane-emissions [2023-05-17]
15. UN environment programme (2021). Methane emissions are driving climate change. Here’s how to reduce them. Tillgänglig: https://www.unep.org/news-and-stories/story/methane-emissions-are-driving-climate-change-heres-how-reduce-them [2023-05-17].
16. Liu, S., Proudman, J. & Mitloehner, F.M. (2021). Rethinking methane from animal agriculture. CABI Agriculture and Bioscience (2) 22. Tillgänglig: https://cabiagbio.biomedcentral.com/articles/10.1186/s43170-021-00041-y
17. Climate and Clean Air Coalition (2021). Benefits and costs of mitigating methane emissions. Tillgänglig: https://www.ccacoalition.org/en/content/benefits-and-costs-mitigating-methane-emissions [2023-05-17]