Santa Otilia

Hej Douglas! Berätta om er gård!
Vi driver två stora gårdar i delstaten Mato Grosso do Sul. Gårdarna finns i biomen Cerrado och Pantanal. Vi har drivit gårdarna sen 80-talet. Då var syftet att man skulle bedriva extensiv boskapshållning, och sen vi tog över gårdarna har mycket fokus legat på bevarande av markerna. Sen 2018 har vi växlat upp ordentligt och investerat mycket i infrastruktur, utbildning, maskiner och utrustning, reform av betesmarker, anställt professionell personal och höjt lönerna över nationellt medel. Vi har redan sett stora fördelar tack vare detta, och vi producerar mer och mer hållbart för varje dag. Vi är stolta över att ha en så kallad ”full cycle”-gård, vilket innebär att djuren föds och lever hela sina liv här.

Vad motiverar er i arbetet på gården?
Hela syftet med vårt företag är att på ett hållbart sätt producera animaliskt protein och spannmål av hög kvalitet. Vi både utmanas och motiveras av att leverera högkvalitativa produkter till samhället, som producerats utefter högsta standard gällande produktion och ursprung.

Hur många är ni som jobbar tillsammans på gården?
För att kunna bedriva högkvalitativ och hållbar produktion av boskap krävs specialiserad, utbildad personal som upprätthåller alla aktiviteter och den nödvändiga infrastrukturen. Vi har därför 246 familjer anställda hos oss, och om man räknar in alla fruar och barn så är vi ca 1000 personer som bor på egendomen.

Dessutom anställer vi personal för tillfälliga arbetsuppgifter, t ex för skörd. Räknar man in alla dessa personer, inklusive familjer, så innebär det att ca 3200 personer drar nytta av vår verksamhet.

Hur kan en vanlig arbetsdag på gården se ut?
Man kan säga att vi är uppdelade i två team. Ett team har ansvar för boskapen och den dagliga driften av dem. Det innefattar tillsyn av djuren och betesmarkerna så att djuren har god tillgång till mat, eventuell vård av djur, arbete kring reproduktion, och en del administrativt arbete.

Det andra teamet har ansvar för produktionen av grödor, och arbetar bland annat på fälten med till exempel sådd, gödsling och underhåll av maskiner och utrustning.

Vad äter djuren?
Alla djuren på gården betar på markerna. Ca 80% föds upp helt på bete, medan resterande slutuppföds på spannmål. De får då bland annat majs och ensilage som odlats här på gården, och biprodukter från soja-, sprit- och bomullsindustrin. För fodervarorna har vi valt ut leverantörer som är stora på världsmarknaden och som har omfattande egna program för hållbar produktion gällande bland annat växthusgasutsläpp, bevarande av naturresurser och socialt ansvar. Djuren som betar får också tillskott i olika utsträckning beroende på hur gamla de är. De får då i sig det via saltet, som berikats med till exempel protein.

Har ni några projekt för social hållbarhet?
Vi ser att vi har stort ansvar gentemot våra anställda och lokala samhällen, och är engagerade i sociala projekt. I ett sådant projekt möjliggör vi gratis utbildning i konst, musik och teater för barn. Vi upprätthåller en skola för barnen till gårdens anställda, där vi finansierar lärare, mat, skolmaterial, och allt de behöver.

I Brasilien finns lagstiftning för hur mycket mark som ska avsättas av varje markägare för att bevaras, så kallad legal reserve enligt The forest code. Hur jobbar ni med det på er gård?
Vi bevarar mycket av vår mark, som då utgörs av skyddad skog och orörd mark. Enligt lagen ska vi avsätta 20% av markerna för bevarande, men vi har valt att avsätta nästan 65%.

Hur ser fördelningen av marken ut, vad används marken till?
Vi jobbar mycket med att förbättra jordarna, och har ett pågående projekt och utveckling av växelbrukssystem. Det innebär att man på samma mark växelvis odlar olika grödor och låter djuren beta. Hos oss ser systemet ut såhär: först odlar vi majs, som efter skörd används som foder till djuren. Därefter sår vi soja, vilket hjälper till att dra ner näring i marken tack vare den kvävefixerande förmågan. När sojan är skördad sår vi in gräsfrön som kan dra nytta av näringen som sojaplantorna har försett jorden med. Gräset får växa till, och sen släpper vi boskapen på markerna. Att ha boskap på markerna innebär att vi också får en gödsling, som efterföljande grödor kan nyttja. När markerna är färdigbetade börjar cykeln om på nytt.

Hur ser ni i övrigt på hållbar produktion av nötkött? På vilket sätt är hållbarhet en del av ert arbete?
Medvetenheten och oron för miljöproblem ökar, men i vårt företag har hållbara metoder alltid varit centralt. Vi har sett det som viktigt när det gäller framtiden för animalieproduktion i vårt land och i världen. Hållbarhet är därför en betydande del i hur vi bedriver vår produktion, och vi gör allt med omtanke och dedikation.

Vi gör flera saker för att skapa hållbarhet i våra system, där några exempel är den stora andelen bevarade marker och vatten, hur vi tar hand om våra marker och att vi har projekt för att producera mer effektivt. Vi jobbar också med flera projekt framåt. Vi tittar på sätt att minska våra växthusgasutsläpp, att förkorta produktionscykeln och öka kapaciteten på våra marker för att kunna producera mer på mindre yta. Framöver planerar vi att göra tester med örttillskott till djurens foder för att minska metanutsläpp. Vi kommer också snart att publicera vår första hållbarhetsrapport, som kommer att visa på vår dedikation för att bygga en bättre värld genom att tillhandahålla hållbart producerat nötkött.