Trots att köttproduktion kan vara positivt och hållbart så är det till syvende och sist ett ofta resurskrävande sätt att producera protein. Därför är det viktigt att köttproduktion sker så effektivt som möjligt.
Centralt här är att minska slaktåldern. Utvecklingen behöver alltså gå mot att djuren växer snabbare och kan slaktas tidigare. Det innebär nämligen att man får mer kött för mindre resurser, jämfört med om man slaktar vid högre ålder där mer foder och mark har gått åt under djurets uppfödningstid. En lägre slaktålder innebär också att djuret hinner släppa ut mindre metan under sin livstid.
Effektivisering av köttproduktionen är särskilt viktig i områden där man behöver använda mindre mark för jordbruk, till exempel i vissa delar av Brasilien1. Där finns stor potential i att förbättra skötseln av betena, eftersom välmående betesmarker kan nära fler djur på mindre yta. Här har man sett att en hållbar intensifiering av produktionen (det vill säga snabbare tillväxt) skulle kunna leda till både minskade utsläpp och minskad avskogning, i och med att behovet av mark blir mindre. Samtidigt skulle bönders inkomst stöttas.
Ett annat sätt att effektivisera produktionen är att använda djuret för produktion av flera olika livsmedel2,3. Om man till exempel tar ut både mjölk och kött från en mjölkko, innebär det lägre beräknade klimateffekter per kilo produkt, än vad man får för köttet från köttdjur.
Effektivare produktion kan också innebära ökad djurvälfärd. Friska djur växer bättre och snabbare4,5. När djuren mår bra löper de mindre risk att drabbas av sjukdomar som kan påverka hur snabbt de når sin slaktvikt.
Avel är också något som spelar in6. Det ger möjlighet att få fram djur som producerar effektivt utifrån uppfödningsplatsens specifika förutsättningar. Rätt raser på rätt platser minskar klimatpåverkan5, och ger kött av hög kvalitet. Ett exempel här är att vårt kanadensiska kött kommer från Angus-djur som är välanpassade till ett kallt klimat, medan vi i Brasilien istället har boskap av arten Nelore som mår bra i ett varmt klimat. En del av köttet från Norvida kommer från djur som i perioder av sina liv har utfodrats med spannmål. Det har delvis att göra med köttkvaliteten, men en stor anledning är också att det under vissa delar av året helt enkelt inte finns tillräckligt med gräs på betena för att korna ska kunna äta sig mätta. Då är det bättre både ur ett djurvälfärdsperspektiv och ur effektivitetsperspektivet att slutuppföda korna på spannmål. När djuren får äta näringstätt, spannmålsbaserat foder når de sin slaktvikt mycket snabbare1,6. Vinsterna är alltså flera: djuren mår bättre när de får äta näringsrik mat, samtidigt som de växer snabbare, och därmed minskar utsläppen från produktionen. Det spannmålsbaserade fodret består dessutom mycket ofta delvis av biprodukter från till exempel produktion av etanol, socker eller bomull. Nyttjandet av biprodukterna för foder ökar resurseffektiviteten för dessa grödor.
Källor
1. Skidmore, M. E. et al (2022). Sustainable intensification in the Brazilian cattle industry: the role for reduced slaughter age. Environmental Research Letters 17, 064026. Tillgänglig: https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ac6f70/meta
2. de Vries, M., van Middelaar, C.E.., de Boer, I.J.M. (2015).
Comparing environmental impacts of beef production systems: A review of life cycle assessments. Livestock Science 178, s. 279-288. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S187114131500308X
3. Berry, D. P. (2021). Invited review: Beef-on-dairy—The generation of crossbred beef × dairy cattle. Journal of Dairy Science 104 (4), s. 3789-3819. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030221002204
4. UN environment programme (2021). Methane emissions are driving climate change. Here’s how to reduce them. Tillgänglig: https://www.unep.org/news-and-stories/story/methane-emissions-are-driving-climate-change-heres-how-reduce-them [2023-05-17].
5. Eisler, M. et al. (2014). Agriculture: Steps to sustainable livestock. Nature 507, s. 32–34. Tillgänglig: https://www.nature.com/articles/507032a6. da Costa Jr, N. B. et al. (2019). Public policies for low carbon emission agriculture foster beef cattle production in southern Brazil. Land Use Policy 80, s. 269-273. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0264837718310317
6. da Costa Jr, N. B. et al. (2019). Public policies for low carbon emission agriculture foster beef cattle production in southern Brazil. Land Use Policy 80, s. 269-273. Tillgänglig: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0264837718310317